Ingemar Gröön, ny forsknings- och utvecklingschef på Pågen

Bakom Pågens satsning på forskning och utveckling ligger flera faktorer. Vi vill bli ännu bättre på att skapa nya och spännande produkter som är särskiljande, lönsamma och som kan bli konsumenternas självklara val.

Dessutom har den senaste tidens debatt i media varit hård mot mjukt matbröd och industribakat. Nya krav vad gäller nyckelhålsmärkningen är en annan faktor.

-Det ställer krav på att vi blir ännu bättre på att leverera särskiljande produkter som blir konsumenternas självklara val. Vi behöver också jobba med att skapa opinion i media och stärka matbrödets position hos konsumenterna, säger Peter Bruun.

Ingemar Gröön har stor erfarenhet inom området efter att ha jobbat på olika forsknings- och utvecklingsavdelningar inom Lantmännen i många år, senast i raden på Lantmännen Färskbröd. Förutom att arbeta övergripande med produktutveckling ser han fram emot att arbeta aktivt med att delta i medias debatt om bröd.

-Vi ska se till att vara bättre på att göra vår röst hörd när det gäller industribakat och dessutom föregå debatten, säger Ingemar Gröön.

Den svenska livsmedelsdebatten handlar just nu mycket om tillsatser. Varför har det blivit så?

Matintresset har vuxit ordentligt i Sverige under de senaste åren, framförallt när det gäller att själv laga mat. Då tror jag det är naturligt att många också funderar på vad som finns i maten som vi köper färdig. Men för oss i branschen är det inget nytt utan de flesta företag har alltid arbetat väldigt aktivt med att utveckla och förbättra sina recept. Mycket av debatten handlar om E-nummer, trots att många E-nummer avser citronsyra, bakpulver och annat som även finns hemma i ett vanligt kök. Det är viktigt att veta att allt som börjar med E- är godkänt av livsmedelsmyndigheterna inom EU.

Hur arbetar Pågen med forskning och utveckling?

Vi tar ansvar inför konsumenterna med våra produkter och då måste vi ta med alla de faktorer som styr konsumenten som smak, doft, konsistens, smulighet, utseende, nyttighet, tillgänglighet, hållbarhet och pris. På Pågen har vi arbetat bort härdade fetter och vi arbetar hela tiden med att hålla uppe fiberhalt och fullkornshalt och att hålla nere saltet. Nu är fokus att förse konsumenterna med ännu mer fullkorn och mindre socker. Dock vill jag hävda att om ett visst innehåll av socker kan få konsumenter att äta bröd med ett högt innehåll av fiber och fullkorn så har sockret bidragit till en hälsosammare livsstil. Det enda bröd som är nyttigt är faktiskt det som konsumeras.

Stämmer det att stora bagerier blåser in luft i bröden för att få upp volymen?

Nej, det är helt fel. Stora bagerier bakar bröd på samma sätt som hemma, men i större skala. Våra bröd jäser i olika steg från en upp till sex timmar och vi knådar degen med degkrok och bunke modell större. Höghastighetsmixers, som brukar nämnas i den här diskussionen,

används för att ta fram toastbröd med ett särskilt tätt inkråm och inte för att blåsa in luft i degen. Vad jag vet är det inget bageri i Sverige som använder sådana. Pågen gör det inte.

Vilka är de stora utmaningarna för dig och Pågen just nu?

För Pågen är det samma som alltid, nämligen att hela tiden lyssna på konsumenterna och ta reda på vad de vill ha för sorts bröd, men även att fortsätta tala om att bröd är nyttigt. Bröd har varit ett baslivsmedel i många hundra år och det är inte bra om det finns konsumenter tror att bröd är onyttigt. Det finns oerhört mycket forskning, både gammal och alldeles ny, som visar att bröd och andra spannmålsprodukter har positiva effekter på hälsan och att de kan bidra till att förebygga en mängd hälsorisker. Där har även media ett ansvar att se till att det som skrivs om bröd och hälsa är sant och relevant. För min egen del handlar utmaningarna om att leda arbetet med att hitta framtidens bröd - helst innan konsumenterna själva kommit på vad de vill ha!

Kontakta gärna Ingemar:
Ingemar Gröön
E-post: ingemar.groon@pagen.se
Mobil: 070-6554559
www.brodbloggen.se